Protokollet från den obligatoriska ventilationskontrollen, OVK, finns på två ställen: hos byggnadens ägare och hos kommunens byggnadsnämnd. Hos nämnden är protokollet en allmän handling. Vem som helst kan begära ut det, och normalt utan att uppge vem hon är eller varför hon vill ha det. Protokollet behöver inte innehålla något besked om att ventilationen är godkänd eller underkänd. Det viktiga är anmärkningarna: byggnadens ägare ska åtgärda varenda en.
Byggnadsnämnden lämnar ut OVK-protokollet till vem som helst
Den som har gjort besiktningen ska lämna ett exemplar av protokollet till byggnadens ägare och skicka ett exemplar till byggnadsnämnden. När protokollet har kommit in till nämnden är det en allmän handling, och var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar.
Myndigheten får fråga vem du är och varför du vill ha handlingen bara i den mån det behövs för att pröva om den kan lämnas ut. Du har rätt att läsa handlingen på plats utan avgift, genast eller så snart det är möjligt. En kopia får du mot en fastställd avgift.
Vänd dig till kommunens byggnadsnämnd och uppge fastighetsbeteckningen eller adressen. Det gäller lika för bostadsrättshavaren, för den som funderar på att köpa en lägenhet i huset och för grannen.
Det är kontrollanten som har skyldigheten att skicka in protokollet, inte ägaren. Nämnden kan därför inte förelägga ägaren att lämna in ett godkänt protokoll, men den kan kräva att OVK utförs. Saknar nämnden protokollet från den senaste besiktningen kan det bero på att kontrollanten inte har skickat in det.
Föreningen har protokollet, men lagen ger dig ingen rätt att få det
I en bostadsrättsförening är föreningen byggnadens ägare, och det är styrelsen som får föreningens exemplar. Bostadsrättslagen innehåller ingen regel som ger en enskild medlem rätt att få ut protokollet. Föreningens stadgar kan ge mer än lagen, så läs dem.
På föreningsstämman har du en starkare ställning. Begär en medlem det, ska styrelsen lämna upplysningar om förhållanden som kan inverka på bedömningen av ett ärende på stämman eller av föreningens ekonomiska situation. Villkoret är att styrelsen anser att det kan göras utan väsentlig skada för föreningen. Kräver svaret uppgifter som inte finns tillgängliga på stämman, ska upplysningen inom två veckor efter stämman hållas tillgänglig i skriftlig form hos föreningen för medlemmarna och skickas till den som har begärt den.
Den som ännu inte är medlem, till exempel en spekulant, omfattas inte av upplysningsplikten. Hon kan i stället begära ut protokollet hos byggnadsnämnden.
OVK-intyget i trapphuset ska ange datum, resultat och nästa besiktning
Kontrollanten ska också utfärda ett intyg om att besiktningen har gjorts, med datum för besiktningen, resultatet av kontrollen och datum för nästa besiktning. Ägaren ska sätta upp intyget på en väl synlig plats i byggnaden.
Enligt Boverkets allmänna råd bör intyget dessutom ange fastighetsbeteckning och adress, vilka ventilationssystem som har kontrollerats, kontrollantens namn och behörighet, om kontrollen har föranlett anmärkningar och var protokollet över kontrollen finns. Intyget i trapphuset bör tala om var protokollet finns. Har huset flera ventilationssystem bör intyget för varje system sitta i respektive trapphus, eller annars i huvudentrén.
OVK-protokollet behöver inte säga godkänd eller underkänd
Det finns inget krav på att protokollet ska innehålla en slutsats om att ventilationssystemet är godkänt eller underkänt, och inte heller någon gradering av hur allvarliga anmärkningarna är. Det skriver Boverket, som samtidigt slår fast att ägaren ska åtgärda samtliga fel. Byggnadsnämnden godkänner inte heller protokollet. Står det godkänt i protokollet ska ägaren ändå åtgärda varje anmärkning, oavsett om de är en eller tjugo.
Enligt plan- och byggförordningen ska protokollet innehålla tre saker:
- resultatet av kontrollen,
- vid en återkommande besiktning, resultatet av undersökningen av vilka åtgärder som kan förbättra energihushållningen i ventilationssystemet utan att försämra inomhusklimatet, och
- de uppgifter om luftflöden, drifttider och installerad eleffekt som behövs för att beräkna hur mycket energi ventilationen använder.
Vid en första besiktning prövas om systemet överensstämmer med gällande föreskrifter och fungerar som det är avsett. Vid en återkommande besiktning prövas systemet mot de föreskrifter som gällde när det togs i bruk, och kravet är att det i huvudsak överensstämmer med dem. Ett system som installerades på 1970-talet och inte har ändrats sedan dess bedöms mot de regler som gällde då.
Boverkets allmänna råd lägger till fler uppgifter som protokollet bör innehålla. Där finns kontrollantens namn och behörighet, tidpunkten för besiktningen, byggnadens kategori och typ av ventilationssystem, installationsår och drifttider, om ritningar och skötselanvisningar finns, och i vilket ventilationssystem varje brist sitter. Enligt Boverkets vägledning noteras det också i protokollet om ventilationen inte uppfyller arbetsmiljöreglerna eller miljöbalken, även om den klarar de äldre byggreglerna.
Energiförslagen i protokollet är inte anmärkningar
Läs protokollet i två delar. Anmärkningarna gäller fel i systemets funktion, och dem ska ägaren rätta. Energidelen redovisar möjliga åtgärder för att minska energianvändningen, och förordningen kräver att de undersöks, inte att de genomförs.
Uppgifterna om luftflöden och eleffekt behövs när byggnadens energideklaration ska upprättas, och ägaren bör göra protokollet tillgängligt för energiexperten.
Anmärkningar i OVK-protokollet ska åtgärdas snarast möjligt
Det finns inga särskilda krav på ombesiktning eller åtgärdstider i reglerna om OVK. Har ägaren anledning att misstänka att ventilationssystemet inte uppfyller kraven ska ägaren snarast möjligt vidta de åtgärder som behövs. Skyldigheten gäller oavsett om bristen kom fram vid OVK eller på annat sätt.
Tillsynen ligger hos kommunens byggnadsnämnd, och det är dit du vänder dig om föreningen inte åtgärdar en anmärkning. Nämnden avgör däremot inte civilrättsliga tvister mellan enskilda, till exempel mellan dig och föreningen.
Vem som får utföra OVK avgörs av kontrollantens certifikat
Ägaren ska se till att kontrollen görs av en funktionskontrollant, en sakkunnig som kan styrka sin lämplighet, sakkunskap och erfarenhet med ett certifikat. Behörigheten finns i två nivåer i Boverkets föreskrifter om funktionskontroll:
- behörighet N för alla byggnader med S-, F- och FX-ventilation samt för en- och tvåbostadshus med FT- och FTX-ventilation, och
- behörighet K för alla byggnader oavsett typ av ventilationssystem.
Ett flerbostadshus med FT- eller FTX-ventilation kräver alltså behörighet K. Står det behörighet N i protokollet för ett sådant hus har kontrollanten saknat behörighet för systemet. Certifieringen gäller i högst fem år.
Du kontrollerar certifikatet i registren hos de två organ som certifierar funktionskontrollanter, Kiwa och RISE. Sök på namnet i protokollet och jämför behörigheten och giltighetstiden med besiktningsdatumet. Hur ofta huset ska besiktas, och vilka hus som helt saknar krav, står i genomgången av intervall och undantag för OVK. Vad besiktningen kostar beror bland annat på systemet, och mer om det står i artikeln om vad OVK kostar per lägenhet.
Senast faktagranskad: 19 oktober 2026