Två fläktar står bredvid varandra i butiken. Den ena är märkt 45 dB, den andra 30 dB. Det säger nästan ingenting om vilken som är tystast i ett sovrum, eftersom siffrorna kan avse två helt olika saker. Ljudeffektnivå beskriver hur mycket ljud maskinen alstrar. Ljudtrycksnivå beskriver vad ett öra faktiskt hör, i en viss punkt, på ett visst avstånd. För en och samma fläkt skiljer de två måtten omkring elva decibel, och elva decibel är mer än vad som krävs för att ett ljud ska upplevas dubbelt så starkt. Här är hur mätningen går till, vad tillverkaren enligt EU-reglerna måste tala om, och vad som faktiskt gör en fläkt tyst.
Ljudeffekt och ljudtryck är inte samma sak
Branschorganisationen Svensk Ventilation förklarar skillnaden med en värmeliknelse i sin informationsskrift Ljud från ventilationsinstallationer (2025): en värmekälla avger en viss effekt, och den effekten ger en viss temperatur i en punkt i rummet. På samma sätt alstrar en ljudkälla en viss ljudeffekt, och den ger en viss ljudtrycksnivå i en punkt. Ljudeffekten är en egenskap hos maskinen. Ljudtrycket är en egenskap hos maskinen, rummet och avståndet tillsammans.
Ljudeffektnivån betecknas Lw och ljudtrycksnivån Lp, och båda kan A-vägas, alltså korrigeras för hur örat uppfattar olika frekvenser. Då skrivs de LWA respektive LpA. Svensk Ventilation påpekar just den förväxling som gör produktjämförelser missvisande: ”Ofta skriver man bara ljudnivå när man avser ljudtrycksnivå, men man bör skriva ut ljudtrycksnivå (Lp) om det finns risk för sammanblandning med en ljudeffektnivå.”
EU:s ekodesignförordning för ventilationsenheter definierar måttet exakt. Enligt kommissionens förordning (EU) nr 1253/2014 är ljudeffektnivån ”den A-viktade ljudeffektnivån utryckt i decibel (dB) relativt en picowatt (1pW) som strålar ut genom höljet och överförs via luften vid referensflöde”. Notera vad definitionen inte innehåller: inget avstånd, inget rum. Det är hela poängen med måttet, och samtidigt skälet till att det inte går att jämföra rakt av med en siffra som mätts en meter framför en bordsfläkt.
En ljudeffektnivå går heller inte att läsa av direkt på en ljudnivåmätare. Den räknas fram ur ljudtryck som mätts på en tänkt yta runt maskinen, vilket är precis vad standarden SS-EN ISO 3744:2010 beskriver: bestämning av ljudeffektnivåer utifrån ljudtryck, i ett i huvudsak fritt fält över ett reflekterande plan. För fläktar som produktkategori finns en egen standardfamilj, ISO 13347, vars första del kom i en ny utgåva 2025 under titeln ”Fans, Determination of fan sound power levels under standardized laboratory conditions”. För köksfläktar gäller i stället hushållsapparaternas provkod, SS-EN 60704-2-13, med särskilda krav för spiskåpor och andra matoseliminatorer.
Samma fläkt, fem olika decibeltal
Svensk Ventilation anger de omräkningstal som gör skillnaden konkret. Mäter man en meter från källan utomhus, utan reflexer från mark eller byggnad, blir skillnaden mellan ljudeffektnivån och ljudtrycksnivån elva decibel. Finns en reflekterande yta, ett golv eller en vägg, blir skillnaden åtta decibel. I direktfältet nära källan avtar ljudtrycksnivån sedan med sex decibel per fördubbling av avståndet.
Vi räknade igenom vad det innebär för en enda maskin. Utgångspunkten är en ventilationsenhet som deklarerats till 40 dB ljudeffektnivå, alltså precis på det tak som ekodesignreglerna satt för icke-kanalanslutna bostadsenheter sedan 2018. Varje rad nedan beskriver samma fläkt, i samma driftläge.
| Vad siffran avser | Villkor | Värde |
|---|---|---|
| Ljudeffektnivå LWA | Egenskap hos källan, oberoende av rum och avstånd | 40 dB |
| Ljudtrycksnivå LpA | 1 meter, fritt fält utan reflexer | 29 dB |
| Ljudtrycksnivå LpA | 1 meter, med en reflekterande yta | 32 dB |
| Ljudtrycksnivå LpA | 2 meter i direktfältet, med en reflekterande yta | 26 dB |
| Ljudtrycksnivå LpA | 4 meter i direktfältet, med en reflekterande yta | 20 dB |
Räkningen är rak subtraktion av Svensk Ventilations tal: 40 minus 11 ger 29, 40 minus 8 ger 32, och därefter sex decibel per avståndsfördubbling. Spannet mellan högsta och lägsta rad är tjugo decibel, och varenda siffra är sann om den läses med sitt villkor. En tillverkare som anger 29 dB och en som anger 40 dB kan alltså sälja exakt lika högljudda maskiner.
En reservation hör till tabellen. Sexdecibelsregeln gäller bara i direktfältet nära källan. Längre bort tar reflektionerna över och bildar ett efterklangsfält där ljudtrycksnivån är konstant och slutar avta med avståndet, enligt samma skrift. Hur långt direktfältet sträcker sig beror på hur mycket ljudabsorption rummet har. I ett kalt sovrum med hårda ytor slutar avtagandet tidigare än i ett rum med mattor, gardiner och textilier. Det spelar också roll var i rummet fläkten står, eftersom de första metrarna är de enda där avståndet gör verklig nytta.
Tre decibel är dubbelt så mycket ljud, tio hörs som dubbelt så starkt
Decibelskalan är logaritmisk, och det är där de flesta jämförelser spårar ur. Arbetsmiljöverket beskriver konsekvensen enkelt: två lika starka ljudkällor, till exempel två likadana maskiner, ger 3 dB högre ljudtrycksnivå än enbart den ena. Tio lika starka källor ger 10 dB högre nivå och hundra källor 20 dB.
Örat räknar inte på samma sätt. Energimyndigheten formulerar det så här om bullersiffran på köksfläktens energimärkning: ”En skillnad på två decibel är knappt hörbar, medan en skillnad på tio decibel upplevs som dubbelt så högt.” Svensk Ventilation använder samma tumregel och exemplifierar med steget från 50 till 60 dBA, som motsvarar skillnaden mellan lågmält tal och normal röststyrka.
Sätt ihop de två uppgifterna och en av våra vanligaste intuitioner faller. Att stänga av en av två identiska fläktar sänker nivån med tre decibel, alltså halverar ljudenergin, men knappt hörbart. För att en fläkt ska låta hälften så starkt behöver nivån ner tio decibel, vilket motsvarar att slå av nio av tio lika starka källor. Skillnaden mellan 35 och 32 dB i en produktjämförelse är därför inte den halvering som siffrorna antyder.
Samtidigt varnar Svensk Ventilation för motsatt slutsats i just den miljö där fläktar oftast stör. Vid låga ljudtrycksnivåer, i ett sovrum om natten, är vi känsligare. Hörs ventilationen tydligt trots andra bakgrundsljud upplevs den som störande, och då kan en dämpning på några få decibel räcka för att ljudet inte längre ska framträda. Tumregeln om tio decibel gäller upplevd styrka, inte upplevd störning.
Vad tillverkaren faktiskt måste tala om
Att siffran över huvud taget finns beror på EU-regler, och kraven skiljer sig åt mellan produktkategorier på ett sätt som är värt att känna till.
För ventilationsaggregat i bostäder kräver förordning (EU) nr 1253/2014 att ljudeffektnivån anges i produktinformationen, avrundad till närmaste heltal. Förordningen sätter också tak: sedan den 1 januari 2016 får icke-kanalanslutna enheter ha högst 45 dB ljudeffektnivå, och sedan den 1 januari 2018 högst 40 dB. Samtliga ventilationsenheter ska dessutom ha varvtalsreglering, stegvis eller steglös. Den kompletterande förordning (EU) nr 1254/2014 om energimärkning sätter ljudeffektnivån på själva energietiketten, med motiveringen att den ”kan vara en viktig faktor för konsumenterna”. Båda förordningarna är i kraft och saknar slutdatum, med senaste konsoliderade lydelse den 30 juli 2020.
Kontrollen är inte exakt. När en marknadskontrollmyndighet mäter efter får det fastställda värdet överstiga det deklarerade med 2 dB för bostadsaggregat och 5 dB för aggregat avsedda för annat än bostäder, utan att produkten underkänns. Två decibel är alltså inbyggd tolerans i varje deklarerad siffra.
Spisfläktar faller uttryckligen utanför energimärkningen av bostadsventilation. De regleras i stället av förordning (EU) nr 65/2014 om energimärkning av ugnar och köksfläktar, som är i kraft utan slutdatum. Där finns en detalj som få köpare känner till: bullervärdet på etiketten mäts som A-vägd ljudeffektnivå med fläkten ”på högsta läge för normal användning”. Siffran på etiketten är alltså det bullrigaste normalläget, inte det tystaste. I produktbladet måste tillverkaren däremot uppge ljudeffektnivån vid både lägsta och högsta hastighet, och separat vid intensiv- eller boostläge. Där finns siffran som faktiskt beskriver hur det låter när fläkten går på lågfart under matlagningen. För köksfläktar gäller dessutom nolltolerans i kontrollen: det fastställda värdet får inte överstiga det deklarerade alls. Vår genomgång av olika typer av köksfläkt tar upp kapacitet och kåpform, medan det är produktbladet som avgör ljudfrågan.
Trettio decibel i sovrummet, tjugofem om det finns en ton
Riktvärdena för hur mycket det får låta inomhus finns i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus, FoHMFS 2014:13, beslutade den 2 januari 2014. De gäller bostadsrum i permanentbostäder och fritidshus, alltså rum för sömn och vila, rum för daglig samvaro och matrum som används som sovrum.
Den ekvivalenta ljudnivån bör ligga på högst 30 dB och den maximala ljudnivån på högst 45 dB. För ljud med hörbara tonkomponenter skärps riktvärdet till 25 dB, och samma värde gäller ljud från musikanläggningar. Råden innehåller dessutom en separat tabell för lågfrekvent buller, tersband för tersband, från 56 dB vid 31,5 Hz ner till 32 dB vid 200 Hz.
Att tonala ljud behandlas strängare är ingen tillfällighet. Svensk Ventilation konstaterar att ljud med tonala komponenter upplevs som mer störande än ljud med bredbandiga spektrum, och att samma sak gäller ljud som innehåller impulser. Vid utvärdering mot byggreglerna eller ljudklassningsstandarden SS 25267 är kraven fem decibel skarpare för sådana ljud. Ett jämnt brus på 30 dB och ett svagt men tydligt brummande på 30 dB är alltså inte likvärdiga, varken i regelverket eller i sovrummet.
Här är det värt att vara noga: riktvärdena är ljudtrycksnivåer i rummet, uppmätta där människan befinner sig. De går inte att jämföra med den ljudeffektnivå som står på förpackningen. En fläkt märkt 40 dB bryter inte mot något riktvärde bara för att talet är högre än 30.
Varvtalet väger tyngre än fläkttypen
Frågan om vilken fläkttyp som är tystast får sällan ett rakt svar, och det finns ett skäl till det. Det som avgör är inte i första hand om fläkthjulet är axialt eller radiellt, utan hur fort det måste snurra för att flytta den luftmängd som behövs.
Sanyo Denki, en japansk fläkttillverkare, beskriver saken i sin tekniska grundkurs om fläktljud och ljudtrycksnivå. För att fördubbla luftflödet finns två vägar: höja varvtalet eller lägga till en fläkt till. De två metoderna ger enligt tillverkaren väsentligt olika ljudtrycksnivåer, och slutsatsen blir att två fläktar generellt är effektivare för att hålla nere bullret. Samma företag beskriver hur mätningen görs på deras egna axialfläktar: i ekofritt rum, med mikrofonen en meter från fläktens insugssida och fläkten upphängd fritt i luften för att undvika reflexer från omgivande föremål. Ett sådant värde är en ljudtrycksnivå under laboratorieförhållanden och säger inget om ett möblerat rum.
Svensk Ventilation ger den praktiska vändningen på samma princip. Går det att minska strömningsmotståndet i systemet, till exempel genom att rengöra filter och värmeväxlare eller byta till en mer öppen ljuddämpare, kan fläkten varvas ned, vilket minskar ljudalstringen och samtidigt sparar energi. Omvänt gäller att varje komponent som ökar tryckfallet måste kompenseras med högre varvtal eller en större fläkt. Där ligger den enda tumregel som håller: en större fläkt som går långsammare är tystare än en liten som går fort och flyttar lika mycket luft. Det är också därför en takfläkt med stor svepdiameter kan röra om luften i ett helt rum utan att höras nämnvärt.
Fläkthjulets konstruktion har ändå betydelse, men på ett annat sätt än marknadsföringen antyder. Svensk Ventilation noterar att kammarfläktar är mindre känsliga för riktningsändringar i kanalen än radialfläktar, alltså mer förlåtande när utrymmet tvingar fram en böj nära in- eller utlopp. Turbulent luft vid fläktens intag ger ljud oavsett fläkttyp. En jämförelse mellan axial- och radialfläkt utan angivet flöde och tryckfall säger därför i praktiken ingenting.
Kravet på varvtalsreglering i ekodesignförordningen är i det ljuset en ljudåtgärd lika mycket som en energiåtgärd. En fläkt som kan gå på halvfart när behovet är litet slipper alstra det ljud som fullfart skulle ge.
Ofta är det installationen som låter, inte fläkten
Den deklarerade siffran beskriver maskinen, inte det färdiga bygget. Svensk Ventilation pekar ut några mekanismer som gör att en tyst fläkt ändå hörs:
- Obalans i fläkthjulet. En vanlig orsak till lågfrekvent ljud från ventilationsaggregat är att fläkten inte är korrekt balanserad. Balansering beskrivs som en kostnadseffektiv och snabb åtgärd.
- Vibrationer ner i stommen. Sitter aggregatet på felaktigt dimensionerade vibrationsisolatorer, eller inga alls, tas rörelserna upp av underlaget i stället för av isolatorerna. Resultatet är stomljud, alltså lågfrekvent ljud i spannet cirka 25 till 200 Hz som byggnadsstommen alstrar i ett rum.
- Ljud som läcker ut ur kanalen. Så kallad break-out-noise uppstår när ljud tar sig ut genom själva kanalväggen, särskilt känsligt när kanaler ligger ovanför lätta eller otäta undertak. Smala cirkulära kanaler har enligt skriften väsentligt bättre ljudreduktion i kanalväggen än breda rektangulära, tack vare den styvhet som den välvda formen ger.
Underhållet hör hit. Ett igensatt filter ökar tryckfallet, vilket antingen sänker flödet eller tvingar upp varvtalet, och båda utfallen märks. Vår genomgång av rengöring av fläktfilter går igenom intervall och metod för fett- och kolfilter, och den skötseln är alltså också en ljudfråga.
Ska ljudnivån i ett rum verkligen kontrolleras finns standardiserade metoder. Svensk Ventilation anger SS-EN ISO 10052 som översiktsmetod för en första kontroll, och SS-EN ISO 16032 när det finns skäl att mäta noggrannare, eftersom den senare tillåter korrektion för bakgrundsljud och efterklangstid. Mätningen ska göras med systemet i normal drift, efter injustering.
Vad man faktiskt ska leta efter
Slutsatsen är inte att decibeltal är värdelösa, utan att ett decibeltal utan villkor är det. En användbar produktuppgift svarar på tre frågor: är det ljudeffekt eller ljudtryck, vid vilket avstånd och i vilken miljö, och vid vilket driftläge. Saknas något av de tre går siffran inte att jämföra med någon annan siffra.
För köksfläktar finns svaret i produktbladet snarare än på etiketten, eftersom etiketten visar det högsta normalläget. För ventilationsaggregat är den deklarerade ljudeffektnivån jämförbar mellan fabrikat, just för att den är oberoende av rummet, men den måste räknas om innan den kan ställas mot Folkhälsomyndighetens 30 dB. Och för en fristående fläkt i ett sovrum är den mest träffsäkra frågan inte hur många decibel den påstås ge, utan om den kan flytta tillräckligt med luft på sitt lägsta varvtal.